Farmor

Gick förbi farmors gamla lägenhet igår och det kändes... tomt. Första gången sen hon flyttade till lägenhet - hur många år kan det vara sen tro? - som jag inte får hjälpa henne att sätta fram adventsstakar, julsaker och framförallt hennes lilla miniplastgran. Saknaden och tomrummet efter henne är stor, även om jag är övertygad om att hon har det bra där hon är nu. För visst måste det finnas något efter livet här på jorden? Det kan inte bara vara ingenting. Så känner jag.
Vad tror du?
Vad händer när vi dör?

Oj, så djup man kan bli så här på lördagskvällen. Men jag har ju "varnat" att min hjärna är full av tankar av vitt skilda slag:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0