En vän långt borta

Ganska självklart val under denna rubrik...
Vi hade nåt riktigt unikt när vi var i skolåldern.
En speciell relation som aldrig kommer bli densamma.
Av olika skäl så varken sågs eller hördes vi på flera ÅR.
Även om det inte blir som förr (vi är ju andra personer idag, på andra ställe i livet, än vad vi var då för många år sen) så är jag så otroligt glad att kontakten återupptogs för 1½ år sen!!
Jag är så tacksam för att vi ses varje gång du är "hemma".
Tyvärr är du alldeles för långt borta (ibland på andra sidan jorden) alldeles för långa perioder.
Saknar dig vännen, du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta!

Sömn

Blir man halshuggen om man som småbarnsförälder säger att man aldrig är trött!?
Klart jag känner mig trött ibland, men aldrig sådär katastrofalt utsliten.
Jag har aldrig haft problem att sova, inte ens när jag var höggravid.
Med Storebror i magen var jag vaken EN gång varje natt och kissade, i slutet av graviditeten.
Med Lillasyster var jag inte ens det.
Sen när hon kom ut ville hon äta varannan timme, dygnet runt. Men hon åt och somnade om. O det gjorde jag också och fick därmed helt ok med sömn ändå. När hon plötsligt "bara" åt tre ggr per natt tyckte jag det kändes lyxigt. Ett tag, tills jag började inse att hon var för stor att behöva äta överhuvudtaget på natten.
Vi tog en "omsomningsfight" på nån timme, hon började äta mer mat på dagen och vips så åt hon bara EN gång/natt. Om hon åt bättre på dagen för att vi bara ammade en gång på natten, eller om hon åt mindre på natten för att hon åt mer mat på dageb är ju svårt att säga. Men det spelar egentligen ingen roll, huvudsaken var att vi fick sova fler timmar i sräck varje natt.

Nu har hon dessutom slutat äta alls på morgonkvisten. Hon vaknar, allt från kl 4 till 6.30. Då går vi och lägger oss i gästrummet ( för att hon inte ska väcka Storebro som alltid kommer till vår säng nån gång under natten) och somnar om mer eller mindre snabbt.

Jag har alltid haft ett stort behov av sömn. Även om jag inte minns när jag sov en HEL natt sist, så får jag tillräckligt med timmar för att fungera. Jag vet att det kan ändras och förmodligen kommer det att vara annorlunda i perioder. Men så länge det varar så är jag tacksam för min relativt ostörda nattsömn...

En komplimang

Varför har vi så svårt att uppmärksamma positiva saker hos varandra?!
Egentligen tycker jag ju inte att man borde lägga så mycket fokus varken på utseende eller prestationer. Men det sitter så djupt rotat hos mig ändå och jag blir stolt som en tupp av komplimanger, ovsett VAD det handlar om.

Är tyvärr dålig på att ge komplimanger själv.
Jag skulle vilja uppmärksamma folk runtomkring mig mer, UTAN att bara kommentera fina kläder, en snygg frisyr, en fin figur etc etc. Jag borde berätta för andra hur härliga personligheter de har, hur glad jag blir av att umgås med dem och hur lycklig jag är över att ha så underbara människor i mitt liv. DET skulle jag behöva bli bättre på!

Sista komplimangen jag fick (kan inte ens komma ihåg när jag gav en själv sist *skäms*) var förmodligen av maken. Han är duktig på att uppmärksamma mig. I alla fall när det gäller utsidan...
"Du är en så himla snygg mamma!" var en av de sista som jag kommer ihåg. ;)

Facebook

Är lte splittrad angående FB faktiskt.
Jag är uppkopplad nästan all min vakna tid och alldeles för beroende.
Tycker att det är skrämmande att vissa (jag också ibland) lämnar ut sig själv och hela sitt liv till så många, kända och okända människor.
Men Facebook är också ett superbra verktyg. För att få tag i folk. För att göra reklam för evenemang, företag etc. För att hitta männsikor med samma intressen. För att nå många människor helt enkelt.
Facebook är vardag i dagens samhälle, helt enkelt.

Glömde ju en..

..rubrik från förra veckan.

Nåt som gör mig upprörd är när folk blir illa behandlade bara för att de inte "passar in".
Mobbing, rasism, hedersvåld...

På sistone har det ju uppmärksammats en hel del om hedersmord (igen).
Det är så fruktansvärt!!
Jag kommer aldrig att kunna förstå.
Det är så ofattbart för att det finns en motkraft som är så mycket starkare än kärleken till sitt barn.
Så stakt att man kan välja att ta sitt barns liv...
;(   

Nya ämnen

Under veckan har ett par bloggare TILL hoppat på, så nu är vi några stycken som plockar av dessa bloggämnen.
Kul kul, att man kan inspireras av varandra!

Jag kommer att sammanställa en lista över januaris alla ämnen, om nån mer känner att de vill ha inspiration.
O så kommer det snart en lista på de bloggare som "är med".

Ämnen för veckan som kommer:
Sömn
Senaste komplimangen du fick
Vinter
Skoluniform (efter en diskussion på FB häromveckan så tycker jag att detta är ett väldigt intressant ämne!)
En vän långt borta
Rädslor
Facebook

En samling

Kräftor är samlare sägs det och i mitt fall stämmer det verkligen. Jag samlade på ALLT när jag var liten (sudd, frimärken, bokmärken, tvålar, tändsticksaskar, godispåsar, inbjudningskort osv...).
Jag samlade t.o.m på baksidan av gamla mjölkkartonger (jag menar det finns ju hur många olika som helst). Tyckte det var en jättebra ide´,tills jag insåg att det var rätt jobigt att diska och klippa ut baksidorna. Det blev nog bara 2-3 st i den samlingen.

Jag har gjort mig av med de flesta samlingarna. Men jag sparat en. Den största, finns fortfarande kvar i källaren. Den tar rätt stor plats, vilket min kära make påpekar då och då när jag tyckeer att han ska kasta lite "skräp". Men jag har bara inte mage att göra mig av med samlingen. Det har varit ett så stort intresse för mig under mina barn/ungdomsår. En så stor del av mitt liv känns det som. Jag hade brevisar/bytisar som jag utbytte sorter med. Jag köpte en hel låda från en tjej i Danmark som slutat samla (o jag blev idiotförklarad för att jag la ut så mycket pengar på sånt "onödigt"!), jag har köpt och sålt på nätet. Jag vet inte exakt ur många olika som finns i samlingen, eftersom jag aldrig kommit igenom och hunnit sortera alla. Men de tar som sagt var upp X antal hyllor i matkällaren.

Så... jag hoppas innerligt att nån av barnen ska bli intresserade när de blir lite större.
I väntan på det så får min över 10 000 olika sorters brevpappersamling vila i vår källare... 

Köp, köp

Eller snarare INTE köpa.
Är det bara jag som tycker att det råder köphysteri??
Liiite kluven är jag ju i frågan. För till hemmet köper jag GÄRNA en hel del (allt är relativt, beror ju på ad/vem man jämför med!) fina saker, som jag förmodligen inte skulle behöva egentligen... Men som sagt var, det påverkar mig en hel del om jag känner att det är fint kring mig här hemma. O det blir liksom min hobby. Folk lägger pengar på div fritidsintressen. Jag köper ljuslyktor, kuddar, filtar etc:).

När det gäller ungarna så FÖRSÖKER jag verkligen att inte köpa en massa. De har ju så otroligt mycket saker, och det mesta använder de inte ens. Sen finns det ju så mycket som JAG tycker att det vore roligt om de hade också, så ibland så... ;)

Måste erkänna att ekonomin inte är den bästa just nu. Efter ett år med bröllop och renovering, efter julen med alla utlägg som hör till, med bara föräldrapenning som inkomst...
Så jag bestämde mig för att ha köpstopp i januari. Jag klarade det ganska bra! Blev ett par nya träningsskor, som jag har varit i behov av läääänge. Köpte skyltarna som ni ju sett på bild. Unnade oss EN middag ute. I övrigt så har vi varit riktigt ekonomiska, planerat för att slippa småhandla eller slänga mat, tagit hand om rester o mat som fanns i frysen, lagat bra mat så att det finns matlådor till maken etc. Allt sammantaget gör faktiskt en del del i plånboken på en månad. Mer än vad man tror!

Mat

Det påverkar oss så otroligt mycket, det är jag övertygad om.
Speciellt har jag länge varit kritisk till alla tillsatser o socker som tillverkarna stoppar i maten.
Som vi sen gladeligen äter, för att sen bli sugna på MER.

Kunniga o okunniga får säga vad de vill om att barn blir speedade av sötsaker.
Jag är ganska säker på att det är så (men att olika barn är olika känsliga). Jag inbillar mig också att aktiva barn påverkas mer. Storebror är superkänslig! Han blir som en virvelvind (ännu mer än vanligt), har svårare att somna på kvällen o har t.o.m svårare att ta det lugnt, koncentrera sig och/eller sitta ner och greja med nåt dagen efter att han ätit mycket sött.

I veckan läste jag om detta:


Uteslut sockret, skippa halvfabrikat, ät mindre vitt mjöl och mer fullkorn.
För att må bättre, bli piggare, gladare och orka mer.
Det visste jag ju redan.
Jag tycker att jag äter ganska bra mat.
Men det där med socker och mackor är svårt.
Att det ska vara så svårt att ta hand om det viktigaste man har.
Sig själv...

Mitt hem

...är viktigt för mig!
Men inte så viktigt att jag skulle dra på mig så stora lån att jag inte har råd att LEVA.
Säger jag just nu, efter ett beslut att INTE bygga ut utan "bara" bygga om o göra det bästa av de få kvadrat vi har. Det blev så bra och jag hoppas att jag fortfarande kommer vara lika nöjd om några år när barnen är lite större...
Jag älskar att småpyssla här hemma. Jag blir gladare och lugnare om jag är omgiven av vackra saker som jag tycker om (eller fula saker som man tycker om också för den delen!).
Det finns alltid projekt som jag skulle vilja genomföra. Men det går inte alltid så fort.
O som jag sagt tidigare, jag tycker att själva funderandet och ide´skapandet som är en del av det kreativa.
Ibland stannar processen vid idéer och det gör inte så mycket :).


Favvofärg

Jag älskade blått när jag var yngre - så där lagom "otjejigt" ;).
Numer väljer jag INTE blått, utom möjligtvis mot det turkosa hållet.
Har fått för mig att blått ofta blir kallt och... nä...
Men det här var ju inte helt fel, finns en hel del fina blå nyanser ändå. :)



Rött har varit en favorit en längre period.
Det är så piggt och man blir glad av rött.
För HUR snyggt är inte detta?!




På senare tid har jag även snöat in på grönt.
Klara gröna nyanser piggar även de upp och gör en på bra humör.
Eller hur??:)



Alla bilder hittade jag på nätet genom att googla på "inredning blått/rött/grönt".

Tävlan

Barn tycker väldigt ofta att det är kul att tävla.
Undrar om det är nån medfödd instinkt eller nåt som vi omedvetet lär dem?
Plötsligt är det väldigt viktigt för Storebror att vara FÖRST här hemma.
Få mat först, gå först in/ut, få hjälp först...
Trots att jag egentligen är emot att barn ska bedömas efter prestationer, så uppmuntrar jag tävlan VARJE dag.
Av den enkla anledningen att det är ett smidigt sätt att få Storebror att klä av/på sig.
"- Skynda dig så får vi se vem som komemr först av dig o Lillasyster."

Ibland får man motgå sina principer. Väga fördelarna mot nackdelarna liksom.
O ibland orkar man inte annat än att välja den enkla vägen, även om den är kortsiktig...

Favoritplagget

Jag måste nog vara så tråkig att jag säger mina långa brottarlinnen från JC.
Har köpt såna ända sen innan jag blev gravid med storebror.
De har en bra kvalitet till ett bra pris och finns i många färger.
Flera har jag haft både före, under och efter graviditeten.
När jag ammat har jag haft dubbla linnen (för att slippa visa hela magen när man drar upp det översta).
Jag har i flera längder. De allra längsta kan man ha med bara tights under.
De lite kortare räcker sådär lagom långt ner på rumpan så att man slipper glipa mellan tröja och byxor.
Allra viktigast såklart: de är sköööna o PRAKTISKA!
 

Nästa veckas ämnen

Äntligen funkar internet!
Snacka om att man är beroende;).

7 nya ämnen inför kommande vecka:

Mat
Köp köp
Mitt hem
Att vinna
En samling
Favoritfärg
Nåt som gör mig upprörd

En riktigt god middag..

...har vi ätit idag!
Branäs filébuffé var kanon.
O barnbuffé, lekrum samt popcorn till barnen.
Ett riktigt, riktigt bra fredagsmys!! 


Senaste personen jag träffade utanför familjen

Eftersom jag räkna mormor och morfar till familjen så..
Moster (är ju gränsfall om även hon räknas till familjen, men...).
Träffade henne när jag var på väg hem från kladdis (kyrkans föräldra-barn grupp, för er som undrar ;) igår.
Jag satte in Lillasyster i bilen, där hon somnade. Sen blev vi stående i kylan o prata och prata. O prata.
Ofta har vi ju en fyra-fem ungar runt oss när vi träffas. Då är det lätt att man blir avbruten och det blir inte så jättelånga konversationer om man säger så. Men när vi väl får möjligheten att verkligen PRATA så är moster som sagt var en av mina största inspirationskällor.
Det är så härligt med såna personer som ger inergi och inspiration av att bara vara sig själva!

Kreativitet

Jag bubblar ideer.
Igen.
Har köpt en frigolitskiva.
Och hämtat tyg hos mamma.
Ska inventera pappersförrådet.
Hoppas att jag kan ta mig tid till inte mindre än TVÅ projekt de närmaste dagarna.
Uppdatering följer:).


Dåligt samvete

...ska man inte ha. Egentligen...
Jag gör det bästa jag kan, brukar jag tänka.
Men visst kryper det dåliga samvetet fram ibland.
Mest när alla andra verkar GÖRA så mycket tillsammans med sina barn.
Bada i badhuset (har vi inte gjort på... ett ÅR tror jag), åker slalom (gör vi ju ibland, men ändå..),
bakar (till jul ja, men annars då?), pysslar (skulle jag vilja göra MYCKET mer!), spelar spel (det är ju så KUL), leker (är jag dålig på, även om man inte kanske tror det) och mer därtill.
Jag är ju hemma om dagarna, så jag borde väl hinna göra en MASSA saker med barnen!?
Men alla som varit hemma med barn (och ni andra också för den delen) vet hur det är med den där tiden.
Den bara RUSAR iväg.
Och så får jag dåligt samvete...

Trots att jag vet att ALLA gör inte ALLT av ovanstående med sina barn.
Och jag har faktiskt uppfattningen att barn behöver ha lite "tråkigt" ibland. Inte få allt serverat på silverfat.
Våra föräldrar underhöll då inte oss hela dagarna.
För att inte prata om våra mor/farföräldrar, inte hade de tid att LEKA!
Men ändå...

En present

En present som jag fick för... måste ju vara.. typ 12 år sen eller nåt.
Jag fick en "liten" julklapp av min dåvarande svåger. Han ursäktade sig sa att han inte hade råd med så mycket och tyckte själv att det var en "dålig" julklapp. Grejen var den att det var en riktigt, riktigt BRA julklapp. Inneållet åt jag upp (säkert samma dag) och förpackningen använder jag än i dag VARJE dag.

Vad det var?
En teburk, fylld med smågodis!!:)
Jag blir än idag glad när jag tänker på så perfekt det var till mig!
Så personligt, klappen var ju precis "jag"!
Ett bevis på att en present inte alls behöver vara dyr och exlusiv för att vara uppskattad!!

Nya ämnen inför kommande vecka

Denna vecka har bloggämnena fått igång inte mindre än TVÅ bloggar som legat vilande ett bra tag:
En låst blogg o http://commandoran.blogg.se/.
Kul kul!!

Här kommer nya ämnen inför veckan som kommer:

Sverige
Kreativitet
En present
Favoritplagget
Dåligt samvete
En riktigt god middag
Senaste personen jag träffade utanför familjen

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0