Gott & blandat

Diskuterade häromdagen med våra vänner om vi tyckte att det är ok att DE säger till Lilleman om han gör något "dumt".
- Självklart! blev det omedelbara svaret.
 För det första biter det ibland (oftast) bättre om nån annan än vi säger till honom - tror de flesta barn funkar så (?). Och dessutom tycker jag att alla vuxna har ett ansvar att markera för våra barn (alla - alltså inte bara våra egna barn) när de beter sig på ett oacceptabelt sätt. Sen kan det kanske bli problem om de olika familjerna har olika regler/toleransnivå...
Det gör lite ont i mammahjärtat när Lilleman får en tillsägelse av nån annan (känns nästan som man misslyckats med uppfostran), men det är helt ok! För vår del så anser vi att om någon tillrättavisar Lilleman så har han gjort sig förtjänt av den tillrättavisningen.

Vad tycker ni?

Av: Anne Swärd

"Hur vet man vad det är att älska?

Lo växer upp som ensamt barn i en märkligt stor familj i utkanten av ett sydsvenskt sam­hälle, det är 70-tal. Akta dig för kärleken, varnar hennes mamma, men hon säger aldrig varför. Och Lo slutar aldrig att undra. Mellan Lo och den äldre grannpojken Lukas växer en stark och hemlig gemenskap. Han är stukad av livet. Hon har någonting som han vill ha. Det brinner i byn när de möts och när de skils. För Lukas ska hon lämna, liksom Yoel och alla de andra männen hon möter och följer ett slag ute i världen. I Stockholm, Krakow, Budapest, New York.

Till sista andetaget är en roman om en ung kvinna och kärleken. Till sista andetaget är ett livsfarligt löfte."
(från baksidan av boken)

En väldigt speciell bok. Vet inte om det var språket, tonen i handlingen eller vad, men jag  tyckte till en början att den var skum. Så skum att jag tänkte sluta läsa. Men jag gav den några sidor till och så var jag fast. En faccinerande historia om en annorlunda relation. Till slut måste jag sga att den var läsärd!

Har följt bloggen ett bra tag:
http://livinginterior.blogspot.com/

Häromdagen fick jag äntligen komma till butiken i Sunne och se sakerna på riktigt!!
SÅÅ mycket fint! Kände mig liiite stressad eftersom jag hade en speedad Lilleman med, men två kuddfodral blev det i alla fall. Och jag återkommer garanterat. Kika in ni också, butiken är absolut värd ett besök!!

Några smakprov (bilderna lånade från bloggen):

Den här gången var det pappa som trollade bort våran lilla pojke och ersatte honom med en STOR grabb...
 

Grabbarna åkte och kollade på div. motor"grejs" och släppte av mig på loppis.
Kul när det arrangeras nåt, synd bara att det regnade.
Rökt fisk, bröd, barnskor, kläder och en massa annat loppiskul fanns det.
Jag köpte lite gott och blandat;).
Jag blev klar före grabbarna, vilket resulterade i en lång och blöt promenad genom hela Sysslebäck.
Fick i alla fall upp stegstatistiken, vilket behövs efter tre dagar med mycket stillasittande.

För bra länge sen skrev jag om att jag varit i ett sånt där hem som man bara tror finns i inredningstidningarna (jag vet att det bor människor i de hemmen också, men ibland är det svårt att tro det i alla fall...).
STORT, gammaldags, nyrenoverat, FINT, underbara badrum (ja, just det TVÅ stycken), inga onödiga prylar NÅGONSTANS (nä, det är sant. Inte ens i barnens rum var det stökigt!).

Idag har jag varit i ett hem som INTE såg ut som i inredningstidningarna. Men ändå var det som att komma "hem" när jag steg över tröskeln. Mysigt, färgglatt, ombonat, personligt, orginella lösningar och planlösning. Minst lika inspirarande som "tidningshusen" där det mesta är NYTT och de flesta hemmen faktiskt är ganska lika varandra...

...har åkt på semester! Syrran och Pierre tog henne med sig till stan när de åkte.
Tomt och konstigt här hemma, men jag är 100% trygg i att hon har det superbra där!
Massa mer motion och mer tid för gos mm.
Har fått lite uppdateringar och som sagt var, jag är helt säker på att hon har det bra.
Hoppas att hon sköter sig bara, så kanske hon får följa med nån mer gång...
Håller tummarna för att hon vänjer sig vid de nya ljuden snabbt. Annars lär vi väl få åka och hämta henne inom de närmaste dagarna. Det tär på tålamodet att bli störd i nattsömnen stup i kvarten...