Gott & blandat

Har denna vecka plötsligt fått en "tvärtom-unge". En storebror som spelar apa o provocerar nåt fruktansvärt. Som gör ALLT för att man ska reagera o helst springa efter honom. Att man sen till slut blir riktigt riktigt arg verkar inte spela så stor roll, bara han får UPPMÄRKSAMHET. Vi uppmuntrar positivt beteende o ger honom verkligen uppmärksamhet, men det  ballar oftast ur i alla fall. O så blir det tjat, gnäll o bråk.

Som jag sagt tidigare så vet jag att det oftast funkar minst lika bra att bara ignorera hans provokationer. Men jag har SÅ svårt att ignorera ett beteende som jag inte tycker är ok. Jag känner att jag faktiskt måste markera att "det här är inte ok". Efter några dagar med konstant tjafs så har jag ändå fått backa lite o jag biter mig i tungan o ignorerar mer än förut. Självklart markerar jag när han gör saker som kan vara farligt eller som kan resultera i trasiga saker (o riktigt dåligt beteende såklart!). Men jag försöker att välja mina strider mer än innan o hoppas att han snart fattar att det är lättare att få uppmärksamhet genom att göra BRA saker, istället för att hitta på div dumheter (för han vet VERKLIGEN vilka provokationer som ger mest reaktioner hos oss!).

Några tips? Hur gör ni?!