Mattjat
I veckan tröttnade jag o bestämde mig för att sluta tjata. Han äter väl om han är hungrig! Svårt, men värt ett försök i alla fall... Men det var inte så lyckat att börja med det en lördag. Taktiken funkar förmodligen bara om han inte får nåt mellan matmålen. Lördag = godisdag = en ohungrig lilleman hela dagen :S. Så idag har han ätit gröt, 2 smörgåsar och en clementin. O en massa godis. O jag har superdåligt samvete för att han inte ätit nån "riktig" mat.
Mat kan va ett känsligt område...
Hur gör ni?!
Mira brukar också ha myror i brallan. Tyvärr blir det lite tjat ibland, men jag tror på din taktik. Tjata inte. Låt maten stå framme en viss tid och ta sen bort. Han får bestämma. Man ska göra matstunden till nåt kul. Familjen är samlad och pratar med varandra. Inte fokus på att man SKA äta o.s.v. Men jag vet.. det är svårt! Men han överlever på clementin och smörgås också. :)
En läkare sa till mig en gång när min äldste inte åt, äter han glass och dricker saft får han karolier så han orkar stå upp. Så inte behöver du oroa dig
Du vet ju hur Teo är när det gäller mat... =/ Jag har insett att man aldrig vinner en strid ang mat med barn...så vi har gett upp mattjatet. Äter han så äter han o äter han inte...så överlever han ändå! :)
Det är precis som om jag kunde ha skrivit inlägget själv......
William kan sitta i ett par timmar å "äta"!!! Vi tjatar, tjatar å tjatar... HAn gör verkligen allt för att inte äta! måste bara... göra en massa saker, berätta, visa osv!
Men nu känner jag att jag snart ger upp! Ska nog börja plocka bort maten efter en stund, men då får jag väl dåligt samvete för det :( De äter väl det som de behöver, ibland äter de mer å ibland mindre! Som Maria skriver, äter han så äter han, äter han inte.... så överlever han ändå :))
Imorgon ska vi på julbord... å jag gruvar mig redan..... han kommer väl kanske att äta en köttbulle, sen ska han väl stri scania å volvo med papsens jobbarkompisar ;) Jaja, den striden tar vi då :)
Gonatt å lycka till med maten!
Nu har ju jag inte barn, så egentligen kanske jag borde vara tyst.. Men det jag däremot har, är starka minnen av mattjat när jag var liten, vilket jag tror hade stor del i att jag tillslut inte åt någonting. Jag tyckte varken av det eller villa ha. Jag tror på att försöka att inte ge honom nåt annat mellan. Tillslut lär han sig nog att han blir hungrig om han inte äter..
Jag är övertygad om att mattjat kan vara förödande!
Min unge äter på dagis och det är jag nöjd över! Hade han inte gjort det hade jag vart tvungen att kila till doktorn med det samma!
