"fin"

Usch, jag har flera ggr på sistone funderat på vad vi egentligen gör med våra barn. Var ger vi dem för bild av världen och vilka värderingar planterar vi egentligen hos dem?!

Lilleman har ganska ofta de senaste veckorna använt ordet "fin". Om sina nya stövlar, om kläder, om håret när han fått liiite skum i det... Det gör mig faktiskt lite ledsen.

Han tar på sig saker och alla blir glada och påpekar "åhhh, så FIN du är!". Varför ska vi lära barnen att man måste se fin ut och att ett vackert yttre är så viktigt!? Visst ska de också få veta att vi tycker att de är finast i världen, men inte för att de har fina kläder osv. Nä, jag ska verkligen försöka låta bli att använda ordet så ofta i den bemärkelsen. Bättre då att man gör något fint, att uppmuntra att barnen är snälla mot varandra etc!! 

Kommentarer
Postat av: Anne

Jag håller med! Mira säger fint så fort hon har fått kläder på sig i stort sett. Och om vi kollar i klädaffärer går hon och tar ner galgar med kläder och säger fint! fint! till allt. Än så länge säger hon det också till ALLT, vilket är bra, men nej.. jag gillar det inte. Men det är svårt att ändra sitt sätt. Antagligen säger jag det ofta till henne (?)

2009-11-09 @ 20:20:04
URL: http://annesyr.blogspot.com
Postat av: J

Det är bra tankar.

Omvänd psykologi då? Vad fult allt är, sagt med en snäll röst precis som man gör med hundar? Eller nej förresten, dum ide tror jag.

Är nog inte så bra på barnpsykologi som jag trodde, du är på rätt spår, kör hårt!

2009-11-09 @ 20:45:18
Postat av: Elin

J- Jag provade med det på H häromdagen- "Min lilla fuling", "Vad ful du är".. Han såg lika glad ut för det.. Förmodligen inget man bör fortsätta med men.. ;)

2009-11-10 @ 09:26:21
URL: http://litenelin.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0